Denna text ägnas Extraordinaryme
Ty hon vart med om en tragedi
En sådan vi aldrig kan sätta oss i
Hon blev av med sin mor
Den sorgen är stor
Vi kommer aldrig kunna gå i hennes skor
Jag beklagar sorgen
försök att minimera smärtan i bröstkorgen
Skuldkänslor slängs i papperskorgen
Jag vet att min text inte är någon större tröst
Men jag ville att du ska höra min röst
Och jag önskar dig, en fin höst