Idag,
på morgonen
tog tåget en annan väg,
vek av från spåret och
lämnade perronger utan besök.

Jag såg snöklädda människor
på väg till kontoret,
ana oråd
när tidtabeller bröts.

Jag såg uteblivna föredrag
i medpassagerares ögon
och lättnader över
konferenser som lämnats kvar.

Förarlöst gled vi iväg,
likt en barkbåt vid frånlandsvind,
mot horisonter
dit inga mötestider når...