Det här är mannen på gatan; han längtar efter något annat.
Vad vet han inte; tror han i alla fall.
Innerst inne vet han nog.
Han tänker:
"Små känslor... Små känslor kan kännas som stora; de gör lika ont ibland. Och ibland är det svårt att sätta fingret på vad det är man känner; ibland känner man bara".
"Och det är inget fel med det" tänker han.
"Det är en stor värld och människan är väldigt liten, så liten att de nästan inte ens syns ibland".
Mannen på gatan sätter sig på en bänk.
"Man får gråta" tänker han.
"Man får gråta om man är ledsen, det bara måste vara så!".
"Man får vara ledsen, man får gråta och man får drömma!".
"Man får göra något annat... om man vill".