ibland kan jag känna mig
som en tidlös anakronism
som varken passar in nu eller då
här eller där

en icke-existerande tyrannosaurus rex
som tystnadsvrålande
är på jakt efter byte
på ett julpimpat köpcenter

och själv jagad av glömskans obefintliga vargar
med glupande käftar och stänkande saliv

då drar jag mig  hellre in
i mitt snigelskal

jag bär alltid mitt mentala hus på ryggen