dagen brister, gång på gång
och över tiden tappas ord
känslor samlas, lager på lager
och lägger livet under stilla sorl

i tiden vigs små mysterium,  
gör dem större och större
tills de expanderar och brister
och färgar inre rum

under ljuset binds, klarhet till klarhet
och ödet sprids för sakens skull
dekoreras som ljusa slingor
och lyser upp tillvarons dörr