Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

När allt vänder

Allt gick så bra
jag blundade och njöt
allt liksom flöt

Men så hände nått och jag föll
ibland tror jag att jag faller än
men snart ska jag nå botten
så att jag sedan kan klättra emot toppen

så länge jag faller antar jag att jag får leva på avstånd
hoppas och tro att det finns nått mjukt där jag landar
något som hjälper mig klara fallet
någon som hjälper mig upp ifrån marken

resten ska jag klara själv, den långa klättringen utan lina
och mina brutna delar ska jag själv hela
Jag har gjort det förr, jag vet att jag kan

Kanske fallet var högre nu och gjorde mer skada
men det bryr jag mig inte om, för jag ska leva
Jag ska fortsätta vara lika öppen
för det har gett mig tre fantastiska människor
jag aldrig kommer lämna

De är dom som finns där när jag faller
det är dom som jag ringer en natt
när allt jag tänker kommer ut som gråt
ni finns alltid för mig precis som jag finns för er

Ni är underbara och det sätt som är jag har gett mig er
det får mig att tro på att jag inte gör fel
att jag är den som ni vänder er till får mig att säga:
Jag är den jag är och inget mer.




Fri vers (Fri form) av Missvoice
Läst 210 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2012-01-19 19:34



Bookmark and Share


  goldwing
Jag ser dig, jag känner samma vind från fallet som du. Men. Som du skriver, det är inget bottenlöst hål vi faller i, det finns ett slut, något att landa i. Sen är det bara den mödosamma klättringen kvar. Du förmedlar känsla med dina ord och därmed har du gjort allt du kan för läsaren. Fortsätt skriva!
2012-03-15

  Hizzan
<3
2012-01-19
  > Nästa text
< Föregående

Missvoice
Missvoice