Sporerna yr i ormbunksgropen.
Matsvamparna har matsex. Kinky the Kantarelle uppträder med sin striptease - glider ned från stången, ner i svampbuljongen. Alla får smaka. Mmm...
“Åh, Kantarelle...”
En ostronskivling kastar sig ned och öppnar sin mussla. En svettpärla bryter fram. Fingersvamparna smeker över musseronerna.
Den slemmige slemskivlingen får inte vara med. Han ringer upp trumpetsvampen, men det tutar upptaget i luren - nytt försök, han ringer fårtickan, en vulva i fårakläder; hon kommer med detsamma när hon smeker sitt mysiga mycel.
Plötsligt dyker röksvampen upp, med nätstrumpa på foten (vävd av spindelskivlingen) och strumpeband i siden, och pressar sig mot taggsvampens svamptagg:
“här tas inga riskor - trattkantarellen stannar på!”
Murklorna förväller sig i varandras skrynklor. Något börjar svälla upp - det är jästsvampen som sprider sig i baguetten. Möglet väntar på en chans att hoppa på också.
Sopparna koppulerar i mossan med scharlakansvaxskivlingen (med sitt nyvaxade scharlakansröda ben, scharlakanen är alldeles svettiga):
“Åh, Karl Johan...”
Den bläckhorny Bläcksvampen sprutar över de runda, mjuka snöbollschampinjonerna. De känner hur det spänner (som strävsopp), smörjer med smörsopp. (Vilken svamporganorganismorgasmorgie!)
Tryfflarna svinar som tryffelsvin, idkar trekant med Svampbob Fyrkant - han visar sina dolda sidor, blir sexkantig och vimmelkantig. Den vita flugsvampen rodnar.
Giftsvamparna har sex utom äktenskapet. Men lämnar hatten på. Som herr Kantarell, uti enebaken.