Beslut hade lett mig hit, det fanns ingen återvändo nu.
Jag tog av mig min ryggsäck och satte mig ner på en sten,
Vandringen uppåt hade gett mig en häftig andning.
Solen var obönhörlig så jag tog av mig min t-shirt,
Något mer än shorts behövdes inte.
Jag rotade fram ett par smörgåsar ur ryggsäcken;
Harmoniskt tog jag mina första tuggor, njöt av utsikten
och försökte att känna friheten.
De rödsotiga bergen runtomkring blickade åt mitt håll,
Tillsammans ingav de en känsla av att de hade något att säga mig,
I fjärran gav Colorado River allt en helhet,
Den slingrade sig fram
Utan rädsla för de väldiga bergsmassiv som tornade upp sig på båda sidor av den.
Trots en bedövande scen så fann jag det svårt
Att känna den ultimata friheten
Finns den?
Hur känns den?
Jag drog handen genom den röda sanden vid mina fötter,
Ett litet dammoln bildades,
Jag fick upp ett antal småstenar som jag lekte med i mina händer,
Tankarna greppade sig envist tag i det förflutna,
Personerna, händelserna, allt som lett mig hit, och lite till.
Ett behov av att lyfta iväg tankarna infann sig,
Jag tog några klunkar vatten,
En renande känsla i munnen och vidare ut i kroppen.
Jag såg då räddning i min mp3,
Hörlurarna sattes varsamt på rätt plats
Men till min förtret blev det endast en bitter påminnelse,
Batterierna var nere i bott
Så besviket tog jag några tröstande klunkar ljummen Whiskey
Ur min silvriga fickplunta täckt av fingeravtryck.
Jag la mig raklång på rygg och slöt ögonen,
Varje liten vindpust var som en skön smekning mot kinden,
Det fanns ingen återvändo nu.


Ur Där Vägar Möts och livet däremellan