Jag rör mig ej längre, mitt don är i stall
min tomhet är nu höljd i dimma
Jag nynnar ej längre min vemodstrall
blott tiger nu, timma för timma

All hunger som skriat likt vittra i bur
nu stillats med sinande manna
och uppdämt såvida den rasande mur
att hjärtslagen lurats att stanna

Men flyg nu din bane, gå, vandra ditt ljus
Jag sjungo blott hade jag toner
Jag sköljer min längtan i vågors brus
och vet, du är en på miljoner