Lång ärm blodröd sammet kort kort 
ryggen helt bar knastras klackar klackar 

harmonier studsar förförföriskt
mellan väggar skuggor silhuetter

återhåll en dramatik i trånga rum
där hyllas livet - gunga melodin i armar
för ett mjukt knä längs hans rygg

och följer greppet fast fast fast och hett

en stråke av melankoli den bryter av gräll fond
och bälgen klagar klagar 
knuten lösgörs plötsligt ur sin hetta

hastigt eldplånskast av hennes hår och

piskar hans kind snärta snärtar smärtar
i en bråkdel av sekund
och hon sen blottar släpar

längs med golvet
smält vax lava lava 

ser hon ner i skammens vrår men skammen
blir till styrka
styrka bottendjup av ande tagen

tagen kinder röda
läppar spända bär dem högt högt

liksom barmen högt högt

bär dem högt högt

ber ber bär dem högt högt