Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

det kommer alltid en ny dag...




Mörkrädd

Du vet att jag är mörkrädd
men ändå så svarar du inte

jag famlar i blindo
min själ står på tå

och den söker

du vet att jag bara låtsas spela
på trygghetens strängar

jag darrar där jag är
i själsligt mörker

och det tynger

du vet min rädslas vibrationer-
men ändå stillar du dem inte

jag tar mig upp med dagsljuset
rentvår oron för natten

och det lättar

jag borde ha förstått, där bakom mörkret-
där fanns du och du bar mig

jag sätter ner foten
sträcker mig utåt

och möter dig




Fri vers av Rosen VIP
Läst 356 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2012-03-31 21:28



Bookmark and Share


  anits VIP
Enmycket fin dikt som berör
med sitt underfundiga slut
2012-04-03

    Birgersdotter VIP
Tyckte om ...skönt oväntat slut
2012-04-01

  Silverstripe
En början som väcker "vem ska trösta knyttet" - känslor och sen en oväntad vändning. Vändningar är uppfriskande. :)
2012-03-31
  > Nästa text
< Föregående

Rosen
Rosen VIP