Kastar knivar genom rummen
Här ska jag lägga mig och dö precis som du gjorde
”Ingen bryr sig ändå”
Tänkte jag orättvist och kastade knivar
mot väggarna i rummet
Mot den blanka ytan; Din avbild
Förtvivlande talar jag i tungor genom din död
och din närvaro sätter sig ner på golvet

”Ingen bryr sig ändå”
För en stund förstod jag dig
För en stund såg jag sanningen
som en reflektion mot en blank yta och
för en stund bländade det hela mig