Avläsgset hörs, som ett minne
toner av gulsparv och mes
doften av nytvättat linne
kråkan som kraxat sig hes

Bäcken tar sats genom skogen
löser ur kölden sin kropp
formar sen myllan som plogen-
ett årligen välkänt förlopp

Nere vid sjökanten syns sen
de flyttande ändernas flock
fjädrarnas blänk- sen förförs den
som vill det. med kvackande pock

Vitsippor trängs med varandra
och gräset får fnatt där det står
tyst med sig själv och de andra
som sträcker sig upp- som ett hår

som ingen har tvättat och fönat
sen kvällen då höst blev till natt
Men se, nu har solen belönat
den väntande jorden - en skatt!

Och se, bli förförd, öppna sinnet
när livet blir till, utan ord
men fyllt av den själ som bär minnet
av det som var sommarens bord.