vår gemensamma sång flög fortfarande fritt 

i den fuktiga luften

när jag vände hem

med tröttande steg idag eftermiddag

var det höst igen

eller var det vår

som virvlade i den tomma gråa himlen

gatorna såg ledsna ut

sedan den dagen du gått

ingen mer tröstande famn för mig

varje gång det stormade

visste inget om

det skulle ha funnits dagarna

som vi behöver varandra

men lät mig viska ömt ditt namn i tysthet

som när vi fortfarande hade varann ...