Jag kvävs, jag lovar och svär jag kvävs.
trycket över halsen blir hårdare och hårdare.
de flimmrar för ögonen och det känns om att huvudet ska sprängas.

Jag känner mig som ett yrväder.
Sol, regn, åska och sen sol igen.
Solen känns starkare tack vare dig, men det finns en annan...
Åskan valde att besöka mig idag och försöker strypa mitt solsken.

Jag stretar, jag kämpar emot åskan och försöker hålla fast vid solen.
kommer solskenet och dess värme kunna tränga igenom åskan och dess svarta moln?
kommer solskenet någonsin vara där för att stanna för mig?

Jag kollar ut över gräsplättarna utanför mitt fönster och ser hur solen penetrerar sig genom skuggan som fridfullt vilar mot tallarna.

Min tillvaro är som ett randigt papper med svarta och vita rader.

Frågan är bara om vilket som väger mer än de andra..