Efterhängsna, påträngande tankar.
Är de där för att skapa oro, eller skingra den?

En fågel störtdyker framför din framrusande bil
och träffar höger framlykta, rakt framför dig,
där du sitter på passagerarsidan...
En slump? En skyddande hand? Eller en hälsning?

Drömmar...

Oro...

Två veckor senare får du veta
Att din pappa dog samma natt
som fågeln dök.

Går universums teckenspråk att tyda
i samma stund?

Eller är vi för evigt lottade att se sammanhangen

först efteråt?