I hundrade år reser sig isar för att försöka
erövra
beröra alla dalar med kyla och lugn
nå över jordmånens krafter
och komma över något, dig

ansikten börjar skymmas
spegla och dölja på samma gång
något som funnits kvar
sedan de en gång blev fast inom
alla ramar som byggts upp

utan tillåtelse grävs alla andar fram
som en störtflod ser alla ljuset igen
de river sönder allt
men bygger också nytt
fixeringen av solen som bränner hål
I alla skydd och presenningar

en form av dig syns I oxideringen av din skugga
ryggtavlan målad på en sköld av järn
du önskar säkert att alla isar stannat kvar
att dalarna stannat kalla
naturen har sin lag och den måste följas
sommaren är besluten
viljan är för stark