Jag hör genom fönstret i salen

Hur vildgetter bräker i dalen.

Stegar ut på vår terrass,

Ser över bergets pass.

Himlen är klar, luften är sval,

Stjärnor lyser i tusental.

Jag lägger mig på ryggen

(och värjer mig mot myggen).

Ljus som färdats i hundratals år

Här, i min hjärna, nu mening får.

Lejon vid björn,

Pil intill en örn...

Halva universums ljus

här samlas i mitt ögas hus.

Tappar och stavar kämpar ikapp

att fånga fotoner i rödaste rapp.

Ogripbart universum

I ett rum på en tum.

Samtidigt:

Huset och katterna,

lönen och skatterna,

doft och färg,

hav och berg;

Stan och dess torg,

glädje och sorg,

äpplet och dess kärnor,

vår sol och alla stjärnor.

Allt detta skapar jag

varje andetag.

Hela universum

skapas i mitt hjärterum.