civilisationen full av parasiter
lämnar avtryck i din filtrerade perception
av något osynligt

du känner smaken av liv
av sommarvärme
avlägsen gemenskap med andra
som söker något i dig

i dina lögner finns svaren
och i de grönskande löven
ryms universum

men du står utanför
alltid i kontakt med sorgen och ondskan
den abstrakta, så förnimbara

under din hud kryper insekterna
tuggar sönder dig och din tro

du lever innanför
i känslan av nedbrytning
passerande tid

i evigheternas eviga evighet
finns ingen ro
bara den konstanta påminnelsen
om destruktivitet