Du förnekar oss, du förminskar mig till en obetydlig massa i ditt universum. Jag vet inte om det sluter dina sår eller öppnar mina. Vad avsikterna bakom dina handlingar är lär jag aldrig få veta.

Varenda kväll jag spenderat vid din sida är en del av tyngden i mitt bröst. Men jag går aldrig hem. Jag kan inte. Min kropp strejkar. Mitt hjärta tar ledning fast jag är fullkomligt medveten om vad du gör med mig.

Varenda ord som rullar ut längs med din tunga placerar du som ett skott i min mage.