Hos henne

finns ingenting längre att älska
det tog slut på en buss med
stoppade säten

när hans kropp avstod
från hennes närhet och tröst

och obemärkt slank av med
de andra passagerarna

hon, blev kvar där, på sin plats
fastän bussen var framme vid
ändhållplatsen, var rentav den
bussen påväg till garaget

hon väntade på honom

hon väntade utan att förstå
vari tomheten bestod

hon väntade för länge
hon väntade ända tills
den slog rot i hennes hjärta

så uppstod där vakuum

men han hade gillrat en fälla
med sina bedjande ögon
hon trodde det hon såg

var hennes hem

där inget hem fanns

bara en förutspådd förlust
av anhörig och familj
den enda, och detta just nu
när hon sörjer så

att ingen kärlek

fanns kvar att ens låtsas
bara bussens tomma säten