Jag vet.

Jag är en besvärlig enitet.
En nedfallen Andeliten
mellan elefanter och röda skor.

Bortbytt. I ögonblicket.
Nu. Återvänd.

Minns du?

Du fann mig.

Och jag öppnade mig i skenet av en eldslukares kärlek.
Lika hungrig. Lika skälvande.

Som du.

Och nu. Flätar jag mig nära, älskling. Känner du?

Hur jag så försiktigt
lägger allt det finaste.

Där.

Inuti.

Dig.