som havsvatten i handen smakar regn salt
i stillheten inkilad mellan trädvirket och utsträckt som den sista sista tonen

kan det vara flera?

vi öppnar så många lådor, glömmer att stänga dem, andra öppnas av idioter, som inte vet varken hut eller kan räkna

jag skalar en apelsin och skrattar åt dårskapen, alldeles utan, och alldeles glad