hur kan jag tro på kärlekens lycka,
när det är en så flyktig känsla
hur kan jag tro på annat än dess
totala makt över själen,

dess förmåga att
trasa, flisa, knäcka,
riva, slita, bräcka

jag tror inte annat än att vi är slavar
känslomässiga offer
lär sig aldrig

gör vi då allt
för att få känna
igen

revor, rispor
långa tunga andetag under huden

får mig att storkna
ge efter för den makt som är större än
allt annat