Låt mig invitera dig
till en slags befriande picknick
där filten ligger utslagen i olivträdensskugga
vinet är kallt mot tungan
och brödet doppas i olivolja

Finns det annat att göra?

Än att njuta denna dag på rygg
med ett ovanför sig
som rymmer allting
för allting gömmer sig där
och låter inte ursäkta sin
komplicerade existens

Utan drar oss in och upp
och fyller de kantstötta cellerna
men hopp och hänförelse

Du skrattar ömt åt min hjärna
den som är besvärligt fylld
av vindlande gångar
och sotsvart färgsprak

Fångar sedan
det mörka mellan fingrarna
medan dina läppar
lite disträt undersöker min halsgrop
och får mig att glömma mina tankar

På mystiskt vis