Förr, när du lämnade mig
föll min värld.
Jag såg ingen framtid
utan dig.

Det var total kollaps.
Så som jag -
ett uppspolat vrak -
övergetts

skulle jag förtvina.



Med dig, jag levde
i ren eufori.
Som om du var det enda
jag behövde.

Mina vänner, min familj
de motades bort.
Ty du var min.
Jag lät dem

tillhöra ett förflutet.



Jag slutade oroa mig
för att bryta upp.
Du kom alltid tillbaks
till mig.

Vi lever ett liv
i osäkerhet.
Var är min trygghet,
min stabila man?

Han som jag ville ha.



Vilka känslor jag än har
så mattas de av.
Mina ögon har öppnats
för världen där ute.

Om du lämnar mig nu
får du vara säker.
Jag släpper inte in dig
här igen.

Du har gått alltför många gånger.