Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Järnmonstret

Det luktar sot och olja
Med tiden krymper utrymmet
Vi står där som statyer
I väntan på godot
Kanske?

Då tjuter det till
Ögonen skär genom luften
All metall har kommit
Stannat och vilar
Din tid är nu

Stegar måste fösas fram
Monstret är stort
Nu kan du kliva på
Du tvekar inte


Med ett brak och eld
Lämnar du stationen
Du blickar inte bakåt
På slaven som du lämnar
Ofrigjord och borta




Övriga genrer av Juliusz Wilczynski
Läst 205 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2012-10-06 15:22



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Utmärkt bra! Texten speglar rastlösheten, cellskräcken som innebär att känna sig fjättrad till en plats. Och sedan frigörs gestalterna, det är en bra och tung kontrast till den som är kvar bunden. Stämningen i pjäsen är väl fångad!
2016-06-27

  SatansSon VIP
Så kan man känna det ibland. Aldrig roligt att bli hunsad av en annan.
2012-10-09

  Casbah* VIP

Jag tycker om denna text men tycker den borde fördjupas och bli mer komplex, liksom att hänvisning till t ex Becket kunde se annorlunda ut, döljas mer men ändå kvarstå. Det finns en vilja till djup och tanke i denna dikt som förtjänar mer.
2012-10-06
  > Nästa text
< Föregående

Juliusz Wilczynski
Juliusz Wilczynski