Vid mänsklighetens öden
i köttet snärjd,
bunden till blod och ljus
som dunkelt flammar
i hjärtats valv
till pulsslagens ekande brus

Från de första steg
på darrande ben
och de sanningar du aldrig förteg
när andra gick vilse
i lögnernas skog
och skakade gallren av sten

Och de strofer du skrev
till de höga toner
du blundande sjöng i hamn
då du formade orden
till milslånga brev
som aldrig kom ända fram.