Stjärnorna gnistra

 jorden är rund

jag måste nu vila

på årorna en stund

Vila mig från rymdfärd

från ordens poesi

ägna mig åt verklighetens

strama despoti

Avsluta en smärtsam

lång separation

förflytta mig från skuggans

blåsvarta ton

Mot ljuset mot bruset

i kärlekens namn

när skeppet äntligen

nått sin trygga hamn

Jag lägger vingarna

på hyllan en tid

för att kämpa en sista

avgörande strid

Men lugn mina vänner

jag kommer igen

som en fräsande komet

på himlen och sen

jag skriver så pennan

glöder med kraft

med en styrka

som jag aldrig tidigare haft