Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Man kan minnas...


Hav & romantik


Det var ännu kväll, och solen syntes vid horisonten,
det doftade av syren och nybryggt kaffe...
Vi satt på en filt på en höjd och såg solen gå ner.
Din hand vilade på min skuldra och du smekte
min kind.
Överflödigt var allt tal, så vi satt där helt tysta
och log, bara sådär. som bara just vi kunde göra.
Förälskade?....javisst var vi det.




Prosa (Novell) av ~Leonardo~
Läst 264 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2012-10-09 19:49



Bookmark and Share


  Lili Samuelsson VIP
fin stund. med ömheten och närheten nära inpå. och havet kan ju få en att må ännu bättre.
man kan minnas och det gör man väl. alltid.
2012-10-17

    ADI Nehlin
Låter som en ljuvlig stund väl värd att minnas...vackert skaldat
2012-10-12

  erkki
Du väcker goda minnen! Ååå vad det var underbart när man hade söt flicka. Och oildligt när man inte hade det. Jag skulle dock karaktärisera detta som ett mellanting mellan prosa och dikt. Tycker det kan diskuteras.
2012-10-09
  > Nästa text
< Föregående

~Leonardo~
~Leonardo~