När man varit en karamellkameleont det mesta av sitt liv.
Kan det faktiskt vara ganska svårt att förstå.

Att det finns.

En som gillar just den karamell man kom till världen som.

I synnerhet.

När man som karamell redan från början fick veta.
Att man inte riktigt dög till att vara den riktiga sortens karamell.

Nu.

Söker jag bara i minnet. Efter min riktiga smak. 
Den som jag anar inom i allt det nära du ger. 
Och i mitt hjärtas slag. De som blir så varma.

Av dig.