Farmor som hade samma namn som mig, Jenny Gustafsson.

Hon slumrade in en vårdag år 2000 i sitt hem, och jag satt vid hennes sida fram till sista andetaget.

En ära att få sitta hos henne, en ära att få levt med henne i mitt och vår familjs liv. Hon lever fortfarande  på något sätt genom mig och i mitt hjärta och jag kan fortfarande höra hennes härliga skratt.

När jag fick läsa i farmors bok, hennes dikter, kanske en del kopierade av någon annan, det vet jag ej. Men skulle någon känna igen en dikt, så säg det till mig är ni snälla.

Tänkte skriva av texter och lägga det i en bok som hyllning till min kloka farmor som lämnade en poetisk ådra till mig. En dröm vore att ge ut en bok med tankar, ord och dikter från oss två, Jenny Gustafsson...

Lill Jenny

och

Gammel Jenny

Som de kallade oss förr