Den kalla pudersnön
som rev sönder våra näsor
Tafatta händer, en kropp som faller.

Ditt hjärta slår under mitt, du faller i mörker, i glömska och jag ler.

Vart är du nu?

Nyfikna ögon tomma på ord.
Finns för mycket att säga men
det finns för många förbud som inte får brytas
när vi dansar in i vad som är du
vad som är jag och vad som blir oss, vi.

Var är du nu?

Tysta tysta läppar borstar fram,
elektricitet i magen
din doft i mina kläder hela vägen med sjuans spårvagn.
Även i vintermörkret letar dina höga tefats ögon upp mitt nummer, jag ler

Och du gjorde min dag, igen, igen, igen.

Så, var är du nu?