jag har förlorat mitt språk
och mina tankar

orden, som förr var så kraftfulla
som formade meningar större
än tanken

orden har sinat

jag står inte längre emot
de manliga urkrafterna
som ständigt strävar efter
förgörelsen

jag har stått emot dem så länge
men nu viker sig mina armar

tyst ska jag dra mig tillbaka
till öknen där inga drömmar
där sömnen är ostörd
som en hägring ska jag
glida ur synfältet och

lämna rummet tomt