Hagelpärlor i
nattens själ.
Jag är uppe, - vaken
och spökar.

Kanske, det kommer
en dag
av nektar,
gyllene, mild.

Jag huttrar i min
materiella kofta, -
- ett stycke
frusen energi.

Dog vi i tusen
öden?
Tjänande såväl Gud
som Mammon?

Evighetens upplagor, -
som vågor på
Havet,
ingen undkommer.

(Man kan behöva:
en livboj,
varma filtar och
en thermos med

het choklad;
lite Undsättning
och Tröst i
höstens vassa vind!)

Gårdagens stjärnor
och Morgondagens
möts i Tanken på
att vi får

finnas -- nu!