Sätt dig ner.
Bara en liten stund.
Tiden springer inte ifrån dig.

Men visst det känns så ibland...

Risken är nog större att vi springer ifrån den...

Sätt dig ner. Andas.
Låt tiden få komma ikapp.

Visst kan vi alla ha bråttom till något.
Men försök inte att ha bråttom till allt. Det går inte.

Tillslut springer du ifrån dig själv.
Du vet inte var du är.
Du tappar delar av dig själv längs den väg som du rusar fram på.
Du tappar bort dig själv.
Du behöver alla delar, tro mig.
Du kommer sakna dom en dag.

Så ta av klockan från armen.
Men kasta inte bort den!
Kasta inte bort din tid!

Nej,lägg klockan i en ficka.
Ja, prova får du se.

Nu har du tiden med dig lika nära som förut.
Det ända som har ändrats är att kontrollen har nu du.