Flickan. Efteråt stannade hon kvar på samma plats där han hade lämnat henne.Ansiktet föll sakta nedåt och antog en blekare ton. Hon som hade valt honom, gett honom sitt liv. Han vände sig om bara, och gick.

Så tänkte hon.

Nu var ingenting kvar. Kriget hade härjat runt omkring dem, men hon hade inte märkt det. Det var honom hon koncentrerade sig på. Konstlöst. Utan annan mening än just att vara tillsammans med honom i världen. Lycka. Inte var det lycka, men så var livet. Såhär tänkte hon.

Jag ångrar allt
jag nånsin gjort

varje ord jag sagt
varje stavelse jag skrivit
och varje steg jag gått

jag vet att du lurade mej
redan från början
jag som trodde jag
klarat mej undan

Flickan öppnade grinden. Eller hade den blåst upp av hennes hjärtslag, och hon visste att hon drömde nu. - Säg mitt namn, sa hon. Lyssna på mej. Se mig!


- Namnet talar av sig själv, du har änglar i din själ, och vingarna bär dig över floderna. Du syns, du talar och du hörs.

Jag gick inte vidare, så tänkte hon. Vi gick upp. Vi spelade våra klassiska sånger och fick dem att vibrera högt uppe bland taken, Vi kunde läsa noter, för vi hörde tonerna ljuda genom pappersluntorna.

Jag stannade kvar därute på fältet.

Så länge det blåser, så länge det känns, är hans tillvaro ändå runt mej. Som en flagga, en fana som jag bär. För honom som jag en gång, Gav bort mitt själv till. Jag rentav betalade honom för att ta emot mig, ta emot mitt ensamma jag.

Se här, jag ger dej nyckel till min ensamhet.

Se här, jag ger dej en bil, en resa till Medelhavet, se här, en sommarstuga, ser du hur mycket jag älskar dej!

Det var då han vände ryggarna. ty han hade flera, dom rörde sig bort och dimman. Tätnade runt mig. Inom mig samlades fuktiga blötdjur. Han syntes inte mer. Bara i tristess kunde hans skugga ses. Grå, men falsk.

Och det regnade.

Och jag stod kvar i min regnvåta klänning. Sträckte armarna och öpppnade tyst min mun till gråt.

Jag ångrar allt. Nu ångrar jag allt.

Hon stod kvar på samma plats, håret var blött, klänningen stramade, hängde våt om benen. Hon älskade aldrig mer.