radion går varm och orden förökar sig skallen
bildar meningar jag ej förstår

dom blandar sig som ormar i en grop
hittar ingen ände på fram och bak

jag har spring i benen denna vinternatt
men jag bara snubblar fram

jag springer med orden efter mig
lämnar ett spår så jag hittar hem

tar min kudde till mig och drar några varv
mitt köksgolv är min egna loge

ingen ser mig då jag utmanar världen
jag är en brunn för evigt djup

tankarna samlas och formar bilder
jag klipper dom till olika mönster

jag syr en klänning färgad av ord
jag är vacker där jag kramar min kudde

ingen rör mig då jag är så fin
detta av kaffe och farin