Det finns en gammal sägen.
En forna berättelse..

Sägnen om en viss ängel.
Berättelsen om en jordbunden ängel.

En ängel så vacker att inte en människa kan begripa.
En ängel så underbar att det för himlen är utom förståelse.
En ängel lika perfekt på alla sätt och vis.
En ängel, vackrast av dem alla.

Denna ängel var Guds lärling.

På onämnd tid är denna ängel på jorden.
Hon kom till jorden för att prövas.
Otaliga, extrema svårigeter hon kommer genomgå.
Prövas för att sin perfekthet bevisa.
En perfekthet som ej ens går att föreställa.
Ej ens till en liten del.

Om denna ängel med tapperhet kämpar
och sin gudomliga perfekthet visar,
ska hon belönas med lycka.
En lycka så otrolig att knappt ens himlen kan förstå.



Ingen vet var eller när denna ängel är på jorden.
Eller vem hon är.
Inte ens ängeln själv.

Det är bara jag.
Bara jag som vet.
Ty för mig är det uppenbarat,
djupt i mitt hjärta,
att det är DU!

Denna ängel.
Denna Guds lärling.
Den vackraste av dem alla.
Det är du Emelie!
Min Ängel!

Älskade ängel, fortsätt kämpa!
Ty lyckan du är lovad ligger och gror!!!