Septembernatten är så mörk,
har ingen ljusning att bjuda,
Ligger där likt ett lagom lock
på grytan som puttrar i djupet.

Ingen ser dess mörka gestalt
torna upp sig bortom det nära.
Varför kan jag dess rätta namn,
när ingen vet vad som väntar?

Nattens frågor har inga svar.
Ändå väntar en gryning.
Vilan tog vi på eget bevåg.
Dagen som kommer med framtid…