Jag reser i tanken utan resmål, men jag är på väg och det känns skönt
Att analysera är inte min grej, att grubbla är inte lönt
Men det är en känsla som bevisar att dom har fel, som säger att jag inte kan känna
Och jag vet att jag kan trolla fram mina drömmar med en penna

Man ska köra en Spyder 550 precis så som James Dean, det är stil
För ska man ta sig genom livet behöver man en riktig bil
Och det pratas om flickan i huset bredvid, men det måste finnas mer är så
Även om en hel värld ryms i ett ansikte med röda läppar och ögon som är blå

Dom säger att det bara kostar pengar och att det är yta
Kanske finns det dom som tror att jag vill gå runt och skryta
Men jag är mina drömmar, min generation lika så
Vi är drömmar, och vi har vår tid, vår musik, vår längtan efter det blå

En Porsche spyder 550, en sådan som James Dean skulle få mig att leva fullt ut
Och jag skulle köra, köra dag och natt tills vägen tar slut
Och vad är det som lockar med flickan på andra sidan gården
Hon som man kan skymta från sitt fönster, hon som jobbar i vården

Min mobiltelefon är en ryggsäck som rymmer allt jag behöver ha med mig på färden
Och redan som tonåring lärde jag mig att surfa på vågor som tog mig över den nya världen
Och det var härligt att få bekräftat att alla såg faror i levernet utan att dom förstod ett dugg
Det var den musiken, det var den filmen, den åsikten och så nätet som vi ältade i vårt plugg

James Dean är alltid James den, en sypder är alltid en spyder, kompromisslöst så att säga
Det är en attityd, det är en känsla som är berusande att äga
Och jag följer hennes liv från mitt fönster, flickan i huset bredvid som jag ser varje dag
Vad är det med henne? Är det så att hon är den enda människa i världen jag ser varje dag

I en värld där cd var målet, kassetten var en möjlighet och LP var en sanning som man gömde
Den reklamfria radions huvudsyfte var Tracks, ett program man inte glömde
Det var där man fostrades till att vara den som man ville vara utan att man egentligen var det
Men ändå så kände man till dom stora just då och på så sätt var man lite rätt