Ifrån djupet av min skälvande kropp

stiger en dov ton av vibrerande hopp

den kvider mot Himlens morgontår

i flammor av eld o trängtan o lust

med din stråke mot mitt eldröda sår

till det sista draget

draget

draget

draget

I en sjungande kort livssekund

tänds Himlens ton av aska o glöd

när du spelar på min längtan

på mitt liv

på min död

när du spelar mig till Himlens

höga port

som du alltid kan

o vill

o har gjort

till sista Hjärteslaget

slaget

slaget

slaget

Du är kvinnan i mitt liv

som ger mig andens heta flykt

som får min torso att brinna

i dina händer lugnt o tryggt

dina smekningar på min ljudande

kropp

ger mig vingar som lyfter mig

svindlande opp

över sommarens ängar

mot Himmelens port

till sista Vingetaget

taget

taget

taget

I Kosmos brinner min Cellos röda kadens

i Vintergatans skimrande gräns

smekt av dina Kometers

glödande fingrars svans

du spelar på strängar av iskristall

med stråkar av måne o sol

som flammar mot nebulosans pol

till sista askeglöden

glöden

glöden

glöden