Vid Exarernas

flämtande eldar

binder du mig

Auroras sång

O längtan föder

blöder

Livets vatten

flödande

ödande

ur krukan

av Rosensten

Jag bugar

när du ger mig

vårdtecknet

i pannan

en flämtande stjärna

av treeningheten

liv död o ande

O dina bleka smala

fingrar

lyfter

lyfter

Exandoras kors

mot den

dånande

himmelen

Förlåten rämnar

o ropar

med rödglödgad

hetta:

- Ohh, kom!

Ty nu är allt redo!

Du tar mig vid handen

o den pulserande

himlastrålen

suger

vrider

lyfter

oss

mot

Varat

mot det skälvande hem

vi alltid drömt om

längtat till

Exodus!

Du hem du

Guds heliga

moders

famn!

Amen!