Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Frihetens kristaller

Den ensamma alven.

Den mörka skogen
innehåller sagor och myter
livs levande.

Han försökte prata
men hade ingen tunga.
Så kom dagen som en tjuv i natten.

Berättelsen är allt vi har.
Minnen, hopp, drömmar,
allt är sagor och berättelser.

De är som köttet på ett skelett.
Men vad är skelettet?
Det är verkligheten min vän.

Och kristallerna av frihet började skina.

Den nyfödda kalven.

Den flyende hjorden.
Allt liv helt plötsligt flyter.
Liksom sövande.

Ner flög en skata
med vingar trötta och tunga.
Han hade just hittat den stora skatten.

Nyvaken vrålade vidundret i sitt hav,
såg på sin kropp sömmar
från en för många farliga frestelser.

Allt kan ramas in i fel och rätt.
Kroppen behöver ändå fettet.
Vad som händer sen, ja, det händer sen.

Och kristallerna av frihet började skina.

De starka jordskalven.

Rör om och degar jorden.
Moder jord sin näsa snyter
lite trevande.

Rike mannen börjar hata
sina pengar han nu slungar.
Tiggaren njuter och lutar hatten.

En annan läser i sitt badkar,
ifrån arbetet hans leder ömmar.
Han flyr in i berättelser.

Man kan tro att man ser allt man sett.
Men då är du ifrån vettet.
Du har knappt sett någonting än.

Och kristallerna av frihet började skina.




Fri vers (Fri form) av CeseusII
Läst 233 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2013-05-05 23:32



Bookmark and Share


  Pärlemor
fy fan vad vackert! du lyckas med konsten att fånga in allt, att hänga ut allt och sedan avfärda det i slutet som om det vore precis ingenting. riktigt skickligt!
2013-05-05
  > Nästa text
< Föregående

CeseusII