Du som vandrar runt i Stockholm ikväll
Känner dig rätt övergiven och ensam
En stad med miljoner men med ingen speciell
Man blir lätt överkörd av massan som väller fram
I Stockholm en sen vinterkväll men på gränsen till vår
I staden finns ingen tid för en ihålig själ att läka sina sår

För man måste boka tid
För att finna frid
Här ges ingenting
Till den som inte vill kännas vid

Stockholm är vackert om natten inte sant
Riksdagshuset med belysta tre kronor
Men inte för dig, du ser bara teglets djupaste brant
Och de som går bredvid dig på gatan blir till små konor
Ingen att prata med, inget att fråga om. Stressen ligger på lur
Storstadens vålnad lockar runt hörnet. Stockholm kan vara ett odjur

Du måste skynda dig
Alla måste gömma sig
Annars kan de glömma sig
Ingen vill glömmas i stadens stå och hej

I Stockholm skingras tankar på hak och på krog
Du springer också där och hoppas
Men i staden märker ingen om du så föll ihop och dog
Många är de som står på tågets räls, få är de som stoppas
En miljon människor och ingen finns i närheten att finna dig
Ensamheten gör sig påtaglig nu, när alla gått hem att knyta sig

Och du måste skynda dig
27, du måste binda dig
Hitta någon att älska dig
En miljon människor någon måste finnas där för dig

Om inte i staden så var annars då?