Så skjut mig baklänges
med ett shotgun framifrån.
Min trasiga kavaj har bara tre visor gömda
och ett paraplyskydd från hån.

Hela den feminina världen låg utsträckt längs gatan
men jag var t.o.m. för oförmögen att betala.
Jag stötte på självaste satan,
han tog mitt paraply och började tala:

"Du har, min vän, tre goda skäl att finnas till.
Ett är att alltid vandra längs någon gata.
Två, är att du alltid vill rimma,
tre; att du har träffat mig."
sen förvandlades han till en skata

Och försvann.

Jag stod där utan mitt paraply
och blev blöt.
Jag började vandra hemåt.
På vattenpölarna
löv flöt.