det finns en jävla massa skit här
och jag längtar mig mest bara bort

till gator i berlin
till främmande städer
till vinet i köket
till kyssar och hångel
till cigarretter i natten
till människor jag inte känner
till dieter och revben
till solnedgångar vid havet
till allt och ingenting

det kanske inte är kärleken
som jag söker
det kanske inte är mellanrummet mellan benen
som jag strävar efter
och det kanske inte är livet
som jag längtar efter

det kanske bara är känslan av gemenskap
av att tillhöra
som jag vill uppnå
med mitt så kallade liv