Hur det glöder om oss.
Hur våra kroppar dras till varann.
Hur vi skriker meningar i mörkret i stans alla hörn,
bland nattens alla gator
i kvarteret vi älskar mest.

Hur du rymmer och vill att jag skall följa efter.
Hur vi båda vet att jag gör det och låter din vilja gå igenom.
Hur jag skriker inombords på hjälp ifrån dig,
gensvar har jag uteslutit för längesen.

Hur vi kan kyssas offentligt och inte bry oss om vad andra faktiskt ser.
Hur det kan skapas stunder då det i våran mentalitet bara existerar vi,
ensamma, ingen annan spelar någon roll.
Hur vi kan skaka av att beröra vid varandra,
på det sätt vi aldrig gjort förut.

Hur våra själar vill sluta sig samman och aldrig ta farväl.
Hur ensamt det är varje vardag.
Hur alkoholen kan dra oss samman och få
oss att utföra saker vi annars aldrig hade vågat.

Hur jag kan ligga och betrakta dig i timmar medan
du sover och inte har någon aning.
Hur attraherade vi blir av varandra men försöker
hemlighålla det och kamouflerar oss.

Hur vi drömmer om att få förena det sexliv
vi tillsammans konstruerade förut
och hur vi som bästa vänner tog det ett steg längre än alla andra.
Hur vi försöker tävla om vem som är mest känslig
och visar sig sårbar, hur den andre iakttar
och egentligen njuter av sin önskan och seger.

Hur vi kan smeka varandras kroppar och veta precis vad som krävs
för att få varandra tillfredsställda.
Hur jag kan sitta med dig i dygn,
ta i dig med trygg – och bestämdhet
och röra dig kärleksfullt,
sådär som bara jag kan för dig.

Hur vi kan ligga och drömma om varandra på nätterna.
Hur vi kan älska så passionerat,
prata i timmar efteråt
och sedan låtsas som ingenting hänt.

Hur vi kan skriva 100-tals dikter om varandra
utan att någon har en aning.
Hur vi kan experimentera tillsammans och finna nya lösningar.
Hur vi argumenterar och jag alltid säger emot,
hur vi sluter fred och kommer fram till något vettigt.

Hur vi båda längtar hem igen.
Hur vi kan slita varandra i stycken
och inte höra av varandra på flera veckor.
Hur båda vet vilka perioder vi kan genomgå
och hur vi därefter anpassar oss till dom.

Hur vi båda kan läsa varandras tankar
och låta tystnaden tala för sig själv.
Hur vi kan möta varandras blickar
och veta vad vi egentligen vill säga..

Det är det som gör oss till något helt unikt,
någonstans uppstår en magi.
Ännu är det långt borta men någonstans kallas det kärlek.

Jag kan lova dig, inga andra är som vi.