Dina fästen dragna
utmed det anormala

Din berglukt
nyvåt kanel mot
ovillig hud
som om hela världen ryms
i en spegel

Från andetag till andetag
du går baklänges
försöker fästa linjer vid konturer

Fjädrar

Andra höfter i huden
som sakta smälter

Ljudet och
hur det genom en söm
flimrar

I värddjurets livmoder
en motströms pappersbåt

Substansen öppnad