En dag när jag var ute och spankulerade på gatorna i sommarstaden kom jag vilse. Jag gick fram till närmaste person för att fråga om vägen- var det inte Camilla Läckberg- jovisst var det hon! Men Camilla bara stirrade på mig och när jag tittade mig omkring för att hitta någon annan att fråga, såg jag till min förskräckelse att alla människor såg ut som Camilla Läckberg. Jag tänkte att det måste vara nån slags ond dröm, jag skrek, jag sprang, för efter mig kom tusentals Camilla Läckberg. Vaf ville dom, måste jag också bli en Camilla nu?! Jag vaknade kallsvettig ur denna feberdröm och på väg till affären för att köpa bröd, stirrar Camilla Läckberg plötsligt på mig från löpet. Jag stannar upp, hämtar andan och blundar ett tag. Jag försöker lugna ner mig men när jag åter öppnar ögonen, vem tror ni jag får se livslevande på gatan- CAMILLA LÄCKBERG!!!